tisdag 30 juni 2015

BILD BOMB

Glada miner på utställning

Ok, nu har jag försökt få lite ordning på alla bilder som underbara och snälla Carina Ankelv tog på mina hundar i helgen. Så att det blev en hel "bomb" med bilder får ni skylla på henne. Nä, men det är bara kul, speciellt att titta tillbaka på om några år. Stor tack igen Carina!! 

Vi börjar med några bilder från lördagen och sedan följer några bilder från söndagen....  

Konkurrenter i ringen men bästa vänner utanför...
..eller? Vi ser inte värst glada ut på varandra.   ;)


Kari går mot vinst i juniorklass...  :)

Mimi på bordet

Här har vi kolla på våra hundar, eller?

Vi går...

..fram...


... och tillbaka.

1-4 unghundsklass tikar

Samma bild som tidigare utan pratbubblor.. 

Dags att gå fram och tillbaka igen

1-4 Bästa Tik

Mimi




BIR & BIM


SÖNDAG

Mojo

Lulu på bordet





Lulu vilar inför konkurransen 

Lulu

Mimi


Mimi


Mycket fram och...

.....tillbaka blir det.

Mimi

Lulu

TVÅ LÅTAR BLIR EN...


VEM KÄNNER VEM?

I stort sätt inför varje utställning så är det alltid en massa spekulationer om vem som kommer vinna eller inte. Detta tycker faktiskt jag har blivit värre och värre med åren, och också väldigt tröttsamt. Det granskas och synas från alla håll. - Vem känner vem? - Vem är vän med vem på Facebook? - Vem har vunnit för domaren tidigare? - Vem har varit på samma fest/middag som domaren? - Eller, vem har gjort vad med den som dömmer...  


Så himla tröttsamt att höra detta innan och jag har så svårt att förstå att man sitter och granskar varandra innan om vem som är vän med vem på Facebook mm. Tycker detta säger mer om "detektiverna" än oss som är där för att ha en trevlig dag. Är det inte så?

Jag vet inte riktigt hur jag skall förklara detta men ibland känns det som om man inte kan anmäla någonstans. För har man hållit på med hundar i typ 25 år så är det ju många som vet vem man är och själv vet man vilka domarna är men för det så behöver vi inte känna varandra personligen. Givetvis anmäler jag och alla andra till utställningar där man tror sig ha en chans. Dum vore man ju annars, men var går gränsen för när man kan anmäla och inte?

I reglerna så står det att man som utställare får anmäla för sin uppfödare om nu denne är domare. Kanske inte det bästa men man får faktiskt det. Så om gränsen går där, varför skulle jag inte kunna anmäla min hund för någon som jag är vän med på Facebook? Alla vet vi ju att man inte är mer är Facebook vänner med det flesta. Det stora hela så känner man ju inte varandra personligen, det är ju en liten del av dem man är vän med på Facebook som man är nära vän med, eller hur?

Jag tycker i alla fall att ALLA dessa tolkningar, spekulationer och granskningar är att först och främst förlöjliga sig själv och då får vi inte glömma hur man faktiskt förlöjligar domaren. Det måste vara väldigt tråkigt att komma hit och döma och sedan få höra att folket redan har bestämt hur han/hon skall döma, eller kommer att döma. Att slänga till med ordet "kompis-bedömning" är inte schyst mot någon, bara pinsamt. 



Jag kan om jag skall vara helt ärlig också känna av att vissa utställningar har andra kanske bättre chans än jag själv, behöver inte alltid bero på vem som dömmer utan hur kvaliteten ser ut på hundarna. Men det stoppar ju inte mig i alla fall, jag får helt enkelt bara åka och försöka göra mitt bästa. Ibland lyckas man och ibland inte. Skulle jag sitta och tänka innan jag anmäler så som många andra tycks göra ja... då kan jag ju lika gärna lägga av. För det är alltid nån som känner nån.. som känner nån. 

Något som är väldigt konstigt är att vissa får visa hund för sina sina så kallade vänner men andra får inte. Varför har man inte samma gräns för sig själv när man sätter upp gränser för andra? Det är här allt blir så himla konstigt. För det finns alltid någon som är vän, bekant eller nått med någon. Jag har själv försökt hålla mig undan domare som jag känner är mig nära, men varför skall bara jag göra det. I fortsättningen så kommer jag köra oavsett vem som dömmer. 

Jag tror så här, har man hållit på med hundar i många år och vunnit lite här och där så blir man sedan ett känt ansikte i hundvärlden, så är det. Men detta behöver faktiskt inte alltid vara en fördel... vissa domare förväntar sig då MER av de som vunnit mycket och sätter då också högre krav där efter. Sedan är det faktiskt så att det är domaren som dömmer där och då och för dagen ingen annan. Vi har alla ett val var vi skall anmäla och inte... man kan liksom inte komma i efterhand eller på förhand och gnälla. 

Tittar man på hur det tillexempel ser ut i England så är det inte ofta någon utifrån som vi har det som kommer och dömmer. Där är det uppfödarna själva som dömmer varandras hundar helg efter helg. Så detta innebär att de är vana att ha sina vänner och kanske ovänner i ringen. Vi har det ju inte riktigt så här då det inte är så många som är uppfödare av Cavalierer och även domare på samma gång. Men i England är detta inget konstigt alls så varför är det så konstigt här hemma i Sverige? 

Men det finns ju lite små oskrivna regler som man kanske bör känna till. Som även om man får ställa ut för sin uppfödare så gör man liksom inte det, även om det händer då och då. Sedan ställer man heller inte ut samma hund för samma domare två gånger, speciellt inte om man vunnit med hunden under domaren innan. För mig blir det också löjligt att jaga en och samma domare norden över med samma hund. Allt ställa för människor man känner eller känner till är för mig inget konstigt alls. Inte heller för de domare som jag tror kan gilla mina hundar, vilka skall jag annars ställa för? De som inte gillar mig som person eller de som jag vet inte gillar mina hundar? Vad hade ni valt? 

Sedan kan jag förstå att man känner att det är samma hund/hundar om och om igen som vinner både här och där och man själv aldrig vinner. Ingen rolig känsla att få, tro mig jag har också varit ny i hundsporten och har fått jobba mig uppåt. Men det jag vann mest på, vet ni vad det var?

- Jo, jag tittade och granskade de som vann, vad gör de och vad har de som inte jag eller min hund har? När jag efter mycket om och men kom på vad som behövdes och vad som krävs för att nå längre så vände det lite. Men jag vet det är inte lätt, man får jobba ganska hårt och oftast så kostar det också en massa. Det är också en del i detta med hund, vi har alla olika förutsättningar både när det kommer till ekonomi, kontakter, talang, möjlighet att ha fler hundar mm. Så är det och livet är tyvärr inte alltid lika och rättvist hur mycket man än vill. 

Jag är inte född i en hundfamilj utan har fått slita hund helt själv. Vilket jag tror kan vara bra, man får då visa vad man själv går för och inte kämpa för att visa att man duger bara för att man är född i en hundfamilj. Så det finns för och nackdelar med allt... men allt beror på hur vi ser på saker och ting. Ser vi det med det negativa ögat eller det positiva ögat, det är bara att välja. 

Om vi skall titta på mig och hur det gick för mina hundar i helgen så var det upp ena dagen och ner andra. Två helt nya domare på rasen och för mig som jag inte har någon som helst anknytning till. Det är bara att chansa och köra och sedan får det liksom bli som det blir...

Hundutställningar är en bedömningssport, men jag tycker vi lämnar den till domaren som fått uppdraget att stå i mitten av ringen och inte till oss som står utanför.... - Vad tycker ni? 

BILD BUBBLOR


Jag har som så många andra fått många och jättefina bilder tagna av Carina Ankelv. Men det var så många att jag får nog göra ett "Bild Bomb" inlägg senare när jag tittat igenom alla. Jättekul att få bilder som man liksom inte väntat sig. Och speciellt kul då vi själv inte tog några bilder under söndagen, nu fick jag ju det i alla fall. - Tack Carina för att du är så duktig och flitig med din kamera, det uppskattas verkligen.... 

Men jag hittade en bild bland alla som jag tyckte var lite rolig att sätta bubblor på. Vad tror ni vi säger där vi står i hörnet? Den som kommer närmst eller kommer på bäst skall jag nog kunna komma på ett fint pris till... ;) Jonathan du får inte vara med och gissa för du vet vad som sades, sedan vann du också tillräckligt med priser i helgen. 

DAGENS


måndag 29 juni 2015

FEM MILJONER!

- Hoppsan, nu precis NU har fem miljoner snälla, gulliga, arga, glada, söta, sura, nyfikna, goa, trogna, trevliga, otrevliga, långa och korta människor klickat sig in på min blogg sedan jag började med bloggen i december 2008. Så himla roligt, ännu roligare hade det varit om jag hade typ fått en krona för varje klick, för då hade jag varit en "Rich Bitch". Nu förblir jag kanske bara det sista, men det gör inget. Jag är super happy och lycklig i alla fall...  - Hahaha...  Tack för att ni får siffran att ticka på!! ;)

KAFFE RAST


Nu har jag gjort mig en rejäl espresso som jag faktiskt tycker att jag förtjänar just nu. Det har varit riktigt mörkt, regnigt och tråkigt idag men nu hux flux så kommer solen så jag tar med mig kaffet ut och sätter mig och slappar en stund.

Igår var vi så trötta att vi gick och la oss runt 21:00. Helt galet jag vet inte när jag la mig så tidigt sist, jag tror till och med att det var före nio. Dessutom så somnade jag riktigt snabbt och såg därför inte klart filmen vi tittade på vilken det nu var, minns inte, så den var kanske inte så bra. 

Detta gjorde ju att jag var uppe före tuppen idag så det blir väl att lägga sig tidigt idag också, för jag börjar redan höra att min säng ropar efter mig.... asså det är inte lätt att bli gammal... ;)

LOVE WINS


Måste säga att det är riktigt roligt att se alla regnbågsfärgade profilbilder på Facebook. Många tycker detta bara är trams och löjligt. Men oavsett vad folk tycker så handlar det bara om kärlek, helt vanlig och helt ofarlig kärlek. Kan inte riktigt se det tramsiga i det. Tyvärr så kan inte alla se kärlek, då oavsett hur den ser ut. Det omvandlas instället på något konstigt sätt till att det bara är löjligt och ibland till att det är ett hot mot mänskligheten. 

Jag tror och hoppas att detta med att USA nu ger alla människor rätt till kärlek till slut kommer att sprida sig världen över. Stort av USA att visa välden att alla har rätt att älska och att bli älskade. Man brukar ju säga att kärlek övervinner allt, kanske kan vi alla med lite kärlek få lugn och ro och fred på jorden. Hoppas kan man ju alltid eller hur... 


Men jag blir varm i hela kroppen och glad för att så många visar att de står upp för kärleken, oavsett hur den som sagt ser ut. Jag är i alla fall stolt över att vara den jag är....  - #Lovewins

FINLAND NYHETER

VOUGES OCCASION
(Maibee Perfect Touch Of Charnvale - Ch. Clopsville Santa Clarita)

"Ossi", Vouges Occasion har nu varit på sina två första utställningar i Finland och igår gjorde han precis som första gången, nämligen med att bli Bästa Valp. Stort grattis skickar vi från Sverige till Finland och hans ägare Kirsti Määttänen. - Lycka till i fortsättningen!!