TREVLIG HELG I LAXÅ

Lördags morgonen så bar det av till lilla Laxå. Där hade JCS ordnat ett medlems, uppfödare möte. Vilket både jag och Per såg fram emot med spänning. Vi kanske var lite för optemistiska när det gällde tiden på morgonen för allt skulle börja 12:00, och vi sladdade in på parkeringen typ 11:58. Men det gick bra, vi var inte sist!!

När väl alla var samlade så hälsade Ordförande Börje oss välkomna och Domaren Gunilla Skallman tog över och gick igenom SRD med oss. Intressant, då vår ras ligger med på denna lista. Många olika frågor och funderingar gicks igenom och Gunilla skötte detta bra, trots att hon inte hade mycket tid att förbereda sig på. Vi pratade inte bara om SRD och vad detta innebär utan en och annan tråd hit och dit diskuterades om hur det är att vara domare.

Ett glatt & förväntansfullt gäng

Ingrid i högsta hugg med att lura på oss lotter....

När SRD genomgången med Gunilla var klar vid tre tiden, var det dags för det obligatoriska kaffet för oss hunduppfödare. Under tiden var det dags att köpa lotter. Både jag och Per har aldrig sådan värst tur i spel. Vi brukar säga att vi har tur i kärlek istället. Fina priser var det. Barbro Stenson (Linbackens) hade målat en VÄLDIGT fin tavla. ALLA ville vinna första pris. Tror du inte på sjutton att Per vann. Så kul! Skall nog hitta en fin plats för denna någonstans.

1:a Priset, tavlan

När väl kaffet var intaget så var det dags att för de som bodde på vandrarhemmet att installera sig. jag och Per åkte till hotellet och vilade lite, innan vi gjorde oss iordning för middagen som skulle hållas på vandrarhemmet på kvällen. Vid 18:00 tiden var det dags för lite mat. Under trevliga och glada förhållanden så åt vi, för att senare gå till ett sällskapsrum och fortsätta att ha trevligt. Vi pratade och pratade. Vi hade hur roligt som helst. Bland annat pratade vi om förfrusna schäfrar som var så små, så små. Helt otroligt. De kunde inte ens gå. Stackarna. *ler*

Massor med andra roligheter och dumheter kom under kvällen som gick. En efter en droppade av inför natten och allt verkade nöjda och glada över denna träff och dagen.

Ny dag och nya tag...

Söndag morgon, och dags för nya tag och ny information. Söndagen började med kaffe såklart, för att sedan fortsätta föreläsningen om avel och genetik. Fredrika Rönqvist från Arken var där och hjälpte oss igenom detta i några timmar. En väldigt trevlig kvinna som på ett djupt men enkelt sätt gick igenom allt, och inget. Även här några sidospår, intressanta sådana. Detta är ett ämne som är svårt och lite lurigt ibland, men mycket spännande och intressant.

Fredrika skötte detta galant och jag tror om jag inte har fel att alla uppskattade detta. Hon gick även igenom lite statistik om vår ras. Framtagen och baserad hur det ser ut på de olika försäkringsbolagen. Spännande, men något som slog mig var att det inte riktigt gick ihop med vad som sades dagen innan. Vad som skall uppmärksammas inom SRD. Men, men, en sak i taget. De lilla vi hann med såg bra ut för Japanesens fortsatta existens. Problemen liknar Cavalierens, med hjärtfel och patella. Något annat som lurar bakom hörnet, om man tittar på vad försäkringsbolagen har att komma med är, epilepsi och diskbråck. Inte kul, men som sagt en dag i taget.....

Här avtackas Fredrika av Ordförande Börje

När Fredrika och hennes genomgång var klar så var det dags för ett "öppet" styrelse möte. Något som skulle diskuteras var vilken väg vi skall gå för att komma till rätta och göra det bästa för vår älskade ras, Japanese Chin. Då rasen är en liten ras (till mägnd) så sa vi att vi inte ville ha några regler. Istället beslutades det om två olika rekommendationer, på hjärta & knän. Alltså bara rekommendation och inte en regel. Den som vill följa gör det och den som inte följer får göra det på eget ansvar. Personligen tycker jag att det var bra att JCS gör detta, det är ändå vår klubb som har ansvar för rasen i Sverige. Och rekommendationer är en mycket bra början.

När dagen väl var över så var det dags för kaffe och lite fortsatt snack innan vi for hem. Sedan splittrades vi alla för att åka åt olika håll. Barbro åkte med oss hem. Annars hade hon fått sitta i flera timmar och vänta på att hennes tåg skulle gå. Barbro bor i Borås området och där har jag själv spenderat några år av mitt liv. Det blev en nostalig tripp, då jag inte varit i detta området på många år. Jag måste erkänna att det kändes i maggropen. Det var en rolig tid jag hade där med en av mina bästa vänner, Morgan.

Jag vill passa på att tacka alla för en väldans trevlig helg. Varken jag eller Per känner någon i denna ras. Nu fick vi lära känna fler, och inte bara hundarnas namn och kennel namn som man kan läsa om i utställningskatalogen. Alltid trevligare om man kan få ett ansikte till alla dessa namn.

Jag hoppas verkligen att detta kommer att upprepas på ett eller annat sätt, i någon form. Men då hoppas jag att fler kommer, lite synd att inte så många kom, och visade sitt intresse. Till er som inte var där, ni missade en väldigt trevlig och givande helg.